Vad är vinterväglag?

Just nu: vinterväglag i 3 län – Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten. Uppdaterat 04:09 svensk tid.

Definitionen

”Vinterväglag bör anses råda när det finns snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen.”

Allmänna råd till 3 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:19) om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar, i lydelsen enligt TSFS 2025:68 – TSFS 2009:19

Vinterväglag är när det finns snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen. Det räcker med en del av vägen: en torr körbana med frost i vägrenen är vinterväglag. Polisen avgör om det råder vinterväglag på platsen där du befinner dig – inte väderprognosen och inte datumet.

Det avgörande ordet är någon del av vägen. Inte hela körbanan, inte mitten av körfältet. Vägrenen är en del av vägen – vägtrafikdefinitionerna beskriver den som ”En del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte körbana eller cykelbana” – så frost som bara ligger där räcker. Trafikförordningen (1998:1276) 4 kap. 18 a § använder uttrycket ”när vinterväglag råder” utan att definiera det; orden ovan står i Transportstyrelsens allmänna råd och är ett råd om hur begreppet bör läsas, inte en paragraf. Därför är det polisen på platsen som avgör i det enskilda fallet.

Var råder vinterväglag just nu?

Län Väglag just nu Sträckor med snö, is, modd eller frost VViS-stationer på eller under 0 °C
Stockholms län Inte vinterväglag Normalt – Våt 0 av 44 0 av 47
Uppsala län Inte vinterväglag Normalt – Våt 0 av 25 0 av 26
Södermanlands län Inte vinterväglag Normalt – Våt 0 av 24 0 av 20
Östergötlands län Inte vinterväglag Normalt – Torrt 0 av 36 0 av 27
Jönköpings län Inte vinterväglag Normalt – Torrt 0 av 52 0 av 38
Kronobergs län Inte vinterväglag Normalt – Torrt 0 av 28 0 av 22
Kalmar län Inte vinterväglag Normalt – Torrt 0 av 35 0 av 31
Gotlands län Inte vinterväglag Normalt – Våt 0 av 10 0 av 13
Blekinge län Inte vinterväglag Normalt – fläckvis Våt, fläckvis Torrt 0 av 12 0 av 13
Skåne län Inte vinterväglag Normalt – Torrt 0 av 88 0 av 57
Hallands län Inte vinterväglag Normalt – Torrt 0 av 23 0 av 28
Västra Götalands län Inte vinterväglag Normalt – Torrt 0 av 133 0 av 106
Värmlands län Inte vinterväglag Normalt – Torrt 0 av 52 0 av 41
Örebro län Inte vinterväglag Normalt – Torrt 0 av 26 0 av 25
Västmanlands län Inte vinterväglag Normalt – Våt, fläckvis Torrt 0 av 24 0 av 20
Dalarnas län Inte vinterväglag Normalt – fläckvis Våt 0 av 38 3 av 30
Gävleborgs län Inte vinterväglag Normalt – Torrt 0 av 27 1 av 37
Västernorrlands län Vinterväglag Normalt – Våt 2 av 22 7 av 38
Jämtlands län Inte vinterväglag Normalt – Torrt 0 av 17 3 av 41
Västerbottens län Vinterväglag Normalt – Våt 11 av 44 40 av 53
Norrbottens län Vinterväglag Besvärligt (risk för) – Våt 40 av 58 54 av 57

Trafikverkets klassificering. Väglaget är Trafikverkets egen bedömning av vägbanan på de sträckor de klassar, hämtad var kvart via Trafikverkets öppna API. Ett län markeras som vinterväglag när minst en klassad sträcka beskrivs med snö, is, snömodd eller frost – de ord trafikförordningen använder. Det är en bild av vägnätet, inte av just din gata: polisen avgör på platsen.

Se vägbanan själv: Trafikverkets vägkameror län för län. Varningar för snöfall och ishalka: SMHI:s vädervarningar. Ska du köra genom flera län visar ruttplaneraren vägbanan timme för timme längs vägen.

Gränsfall: när är det vinterväglag och när inte?

Körbanan är torr, men det ligger frost i vägrenen – är det vinterväglag?

Ja. Definitionen kräver frost på någon del av vägen, och vägrenen är en del av vägen: vägtrafikdefinitionerna beskriver vägrenen som ”En del av en väg som är avsedd för trafik med fordon, dock inte körbana eller cykelbana”. Att körbanan är torr ändrar inget. Det är det här fallet Transportstyrelsens egen beskrivning av vinterväglag handlar om.

Källa: allmänna råd till 3 § TSFS 2009:19 · förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner, 2 §.

Snön har smält bort från körbanan men ligger kvar i vägkanten – räknas det?

Ja, så länge snön ligger på vägen. Samma regel som för frosten: snö på någon del av vägen, och vägrenen är en del av vägen. Det som smält till vatten på körbanan är inte vinterväglag; den snö som ligger kvar på vägrenen är det. Var vägen slutar säger definitionen av väg – det som allmänt används för trafik med motorfordon – så snö i diket eller på slänten är inte snö på vägen.

Källa: allmänna råd till 3 § TSFS 2009:19 · förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner, 2 §.

Vägen är våt och det är två plusgrader – är det vinterväglag?

Nej. Vatten finns inte bland definitionens fyra ord – snö, is, snömodd, frost – så en våt vägbana i plusgrader är inte vinterväglag, och vinterdäckskravet gäller inte. Visar prognosen minusgrader till natten kan vinterväglag befaras. Det ordet finns bara i dubbdäcksregeln: dubbdäck får sitta på när vinterväglag ”råder eller sådant kan befaras”. Vinterdäckskravet i 4 kap. 18 a § har inget ”befaras” – det gäller när vinterväglag råder, alltså först när frosten eller isen finns.

Källa: 8 § TSFS 2009:19 · trafikförordningen 4 kap. 18 a §.

Det är frost på bron men inte på vägen fram till den – gäller kravet?

Ja, på bron. Frost på en del av vägen räcker, och bron är en del av vägen. Hur långt vinterväglaget sträcker sig från den frostiga delen säger varken förordningen eller föreskriften; de säger ”när vinterväglag råder”, och var det råder bedömer polisen på platsen. Den som 1 december–31 mars kör över bron på sommardäck kör där kravet gäller.

Källa: trafikförordningen 4 kap. 18 a § · allmänna råd till 3 § TSFS 2009:19.

På morgonen är det vinterväglag, på eftermiddagen inte – vad gäller under färden?

Det väglag som råder där och när du kör. Kravet är skrivet som ett krav vid ”färd på väg … när vinterväglag råder”: det gäller morgonfärden på frost och gäller inte eftermiddagsfärden på torr väg. Däck byts inte mellan två färder, så den som ska köra på morgonen behöver vinterdäck på bilen den dagen. Att det tinade till lunch är inget försvar för morgonen.

Källa: trafikförordningen 4 kap. 18 a §.

En del av resan har vinterväglag, en annan inte – vad gäller?

Kravet gäller på den del av vägen där vinterväglag råder. Lagen talar om färd på väg, inte om resan som helhet: den som kör från barmark i Skåne upp i snön på Sydsvenska höglandet omfattas av kravet från den sträcka där snön, isen eller frosten ligger. Vinterdäck behövs alltså om någon del av färden går där vinterväglag råder – och tabellen ovan visar i vilka län det är fallet just nu.

Källa: trafikförordningen 4 kap. 18 a §.

Det är torrt nu men snö i prognosen till kvällen – får dubbdäcken sitta på?

Ja. I dag, 15 oktober 2026, är vi inne i dubbdäcksperioden 1 oktober–15 april, då dubbdäck är tillåtna oavsett väglag. Utanför perioden gäller 8 § TSFS 2009:19: dubbdäck får användas ”när det råder vinterväglag eller sådant kan befaras och detta motiverar att dubbade däck används” – och en snöprognos är ett sådant skäl. Vinterdäckskravet följer inte med: det börjar när vinterväglag råder, inte när det befaras.

Källa: 8 § TSFS 2009:19 · Transportstyrelsen, Krav på däck för personbil.

Vad det betyder för dig

  • Vinterdäck 1 december–31 mars, bara när vinterväglag råder · 2 000 kronor i ordningsbot.
  • Dubbdäck 1 oktober–15 april, och utanför perioden när vinterväglag råder eller befaras.
  • Tunga lastbilar och bussar: 10 november–10 april, oavsett väglag.
  • Minsta mönsterdjup under perioden 1 december–31 mars är 3 mm. För personbil klass II med totalvikt över 3 500 kg är kravet 5 mm.

Alla regler, undantag och böter · När får sommardäcken på?

Vem avgör om det är vinterväglag

Polisen, på platsen. Transportstyrelsen säger det rakt ut: polisen avgör om det råder vinterväglag där du befinner dig. Bedömningen görs där och då, vid kontrollen, och det är den som ligger till grund för ordningsboten – för föraren, och även för bilens ägare.

Du själv, före färden. Ingen myndighet utlyser vinterväglag, ingen dag startar det och ingen karta gäller som bevis. Kravet är skrivet så att föraren måste läsa vägen själv innan färden: den som ser frost i vägrenen vet att villkoret är uppfyllt, och kan inte hänvisa till att en tjänst visade sträckan som torr.

Trafikverkets klassificering är ett underlag, inte ett beslut. Den beskriver vägbanan på de sträckor Trafikverket klassar, var kvart, med deras egna ord, och den säger var lagens ord förekommer någonstans i ett län – inte vad polisen skulle bedöma på just din gata. Tabellen på den här sidan är byggd på den klassificeringen. Den är det bästa underlag som finns innan du åker, och den är ett underlag.

Källa: Transportstyrelsen, Krav på däck för personbil.

Vinterväglag län för län

  • Stockholms län – Ingen av 44 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 47 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Få dagar med vinterväglag, men varje centimeter snö stoppar mer trafik här än någon annanstans i landet.
  • Uppsala län – Ingen av 25 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 26 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Öppen slätt där snön driver över E4 så snart det blåser, och höstdimma som lägger frost före snön.
  • Södermanlands län – Ingen av 24 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 20 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Fukt från Östersjön mot kall inlandsluft – länet där underkylt regn brukar börja.
  • Östergötlands län – Ingen av 36 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 27 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Regn vid kusten kan vara snö uppe på Kolmården, tvåhundra meter högre.
  • Jönköpings län – Ingen av 52 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 38 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Höglandet får snö när Skåne får regn: flest dagar med vinterväglag söder om Dalälven.
  • Kronobergs län – Ingen av 28 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 22 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Inlandsklimat där frosten ligger kvar i sänkorna långt efter att kusten torkat.
  • Kalmar län – Ingen av 35 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 31 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Snöbyar från Östersjön kan ge en halvmeter vid Västervik medan inlandet är bart.
  • Gotlands län – Ingen av 10 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 13 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Sällan snö, ofta vind – och när snön väl kommer med ostlig vind drivar vägarna igen på några timmar.
  • Blekinge län – Ingen av 12 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 13 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Landets minsta län och det Östersjön slår hårdast: snöbyar i februari över E22 på några timmar.
  • Skåne län – Ingen av 88 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 57 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Landets minsta vinter och landets största vinterproblem när den väl kommer.
  • Hallands län – Ingen av 23 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 28 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Mild kust där västliga stormar möter kall luft och lägger underkylt regn över E6.
  • Västra Götalands län – Ingen av 133 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 106 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Blöt vinter: snö i nollgradigt som blir is när natten kommer, på landets största vägnät.
  • Värmlands län – Ingen av 52 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 41 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Inland där vinterväglag är rutin från november till april, inte en nyhet.
  • Örebro län – Ingen av 26 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 25 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Vägkorsningen mitt i landet, där backen över Kilsbergen är resans första vinterprov.
  • Västmanlands län – Ingen av 24 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 0 av 20 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Dimma från Mälaren över kalla vägbanor – halka före den första snön.
  • Dalarnas län – Ingen av 38 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 3 av 30 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Vägen till fjällen: norr om Siljan är vinterväglag regel från oktober till maj.
  • Gävleborgs län – Ingen av 27 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 1 av 37 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Snöbältet vid Bottenhavet, där östlig vind kan ge en meter snö på två dygn.
  • Västernorrlands län – Vinterväglag på 2 av 22 klassade sträckor just nu; 7 av 38 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Snö från havet vid kusten, kyla från fjällen inåt landet, och Sundsvall mitt emellan.
  • Jämtlands län – Ingen av 17 klassade sträckor bär något av lagens ord just nu; 3 av 41 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Fjällän med vinterväglag i sex månader och kolonnkörning vid gränsen när det stormar.
  • Västerbottens län – Vinterväglag på 11 av 44 klassade sträckor just nu; 40 av 53 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Snö längs kusten från november till april, kalfjäll längs Blå vägen.
  • Norrbottens län – Vinterväglag på 40 av 58 klassade sträckor just nu; 54 av 57 vägväderstationer mäter vägbanan på eller under 0 °C. Vinterväglag i sju månader: frågan är inte om, utan hur kallt.

Vanliga frågor

Vad räknas som vinterväglag?

Vinterväglag är när det finns snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen. Det räcker att ett av de fyra finns på en del av vägen – frost i vägrenen medan körbanan är torr räcker. Våt vägbana i plusgrader är inte vinterväglag. Definitionen är Transportstyrelsens allmänna råd till TSFS 2009:19, och polisen avgör på platsen om den är uppfylld.

Är det olagligt att köra med sommardäck vid vinterväglag?

Från den 1 december till den 31 mars, ja. Då ska personbilar, lätta lastbilar, lätta bussar och släpvagnar till dem ha vinterdäck eller likvärdig utrustning när vinterväglag råder, och den som saknar det får 2 000 kronor i ordningsbot – föraren, och även ägaren. Utanför den perioden finns inget krav på vinterdäck, hur vägen än ser ut.

Måste man ha vinterdäck trots att det inte är vinterväglag?

Nej. Kravet i trafikförordningen gäller 1 december–31 mars när vinterväglag råder; utan vinterväglag finns inget krav, inte ens mitt i januari. Undantaget är tunga lastbilar och tunga bussar, som sedan 2025 ska ha vinterdäck 10 november–10 april oavsett väglag. Väglaget kan dock ändras under en natt, och kravet gäller från den morgon frosten ligger på vägen.

Vilka datum är det lag på vinterdäck?

Den 1 december–31 mars för personbilar, lätta lastbilar, lätta bussar och släpvagnar till dem, men bara när vinterväglag råder. Tunga lastbilar och bussar: 10 november–10 april, oavsett väglag. Dubbdäck är tillåtna 1 oktober–15 april, och utanför den tiden när vinterväglag råder eller befaras. Mönsterdjupet ska vara minst 3 mm vid vinterväglag under perioden.

Är det vinterväglag om det bara är frost i vägrenen?

Ja. Definitionen säger ”på någon del av vägen”, och vägrenen är enligt vägtrafikdefinitionerna en del av vägen. En torr körbana med frost i vägrenen är därför vinterväglag, och mellan den 1 december och den 31 mars gäller vinterdäckskravet där. Det är fallet som oftast överraskar: klara, kalla morgnar i oktober och november, och igen i mars.

Räknas blötsnö och snömodd som vinterväglag?

Ja. Snömodd är ett av de fyra orden i definitionen, vid sidan av snö, is och frost, och blötsnö är snö. Att snön är våt, håller på att smälta eller bara ligger i hjulspåren ändrar inget: finns den på någon del av vägen råder vinterväglag. Först när den smält helt till vatten på en plusgradig vägbana är villkoret inte längre uppfyllt.

Källor

Reglerna kontrollerade mot källorna 2026-09-17; TSFS 2009:19 läst i den konsoliderade utgåvan 2026-10-08. En veckovis kontroll ser till att källsidorna fortfarande svarar. Sidan är en sammanfattning; texten i förordningen och föreskriften gäller.